Tryserums kyrka
Den ståtliga, nyklassicistiska kyrkan byggdes i slutet av 1700-talet då den gamla medeltida i Västertryserum blev för liten och var dessutom i dåligt skick.
I "Snällebo boskapshage" uppfördes den nya kyrkan efter förslag av patronus, greve Gustaf Horn på Fogelvik, att lägga kyrkan mer centralt i socknen. Men inte utan motstånd från de boende i väster. Kyrkan ritades av hovintendenten Jean Eric Rehn som även ritade Horns nya slott på Fogelvik med dess inredning. Mest känd är Rehn för sina insatser som inredningsatkitekt på Stockholms slott, Gripsholm och Drottningholm.
Den stora kyrkan byggdes på kort tid av länsbyggmästare Magnus Beurling med Horn som huvudfinansiär och stod klar 1785. Kyrkan är storslagen och samtidigt enkel i sin arkitektur. Tornet i väster är ovanligt högt för den tiden och det originella altaret är ritat även det av Rehn. En korsprydd urna med de Gyllenstiernska- och Hornska vapnen kröner altaret och under koret finns gravvalv för den Gyllenstiernska-Hornska ätten. Valvet innehåller ett 20-tal kistor där Gustaf Horn var den siste som begravdes här 1798 och den siste manlige medlemen i sin ätt.
Orgeln
Den utvalt sköna var ett samtida omdöme om orgeln i slutet av 1700-talet. Och orgeln har bevarats väl i den ståtliga nyklassicistiska sockenkyrkan i Tryserum. Orgeln bekostades till stor del, liksom kyrkan, av greve Gustaf Horn på Fogelviks herrgård. Horn var mycket musikaliskt intresserad och lade ner stor omsorg i orgelbygget. Pehr Schiörlin, en av sin tids främsta orgelbyggare, byggde den sparsamt smyckade orgeln. Mindre reparationer har utförsts under åren och under 2005-2006 resturerades den till sitt mer ursprungliga skick under ett projekt där orgeln dokumenterats av Riksantikvarieämbetet. Läs mer om orgeln här.
Kuriosa
Gustaf Horns närmaste musikvänner, Auditör Bengt Piscator, kyrkoherde Nils Atterbom, komminister Johan Tockerstrand och klockaren Andreas Dahlgren har sina gravar nära gravvalvet under altaret där Gustaf Horn ligger. Så att de på uppståndelsens dag skulle få råkas och spela tillsammans igen.
När murarna till den nya kyrkan var klara, så man kunde resa bjälklaget till taket, fick en bonde från Gållösa lite för mycket brännvin i sig. Jöns Andersson ville stila och red upp för ställningarna med sin häst till övre delen av muren. Här red han sen runt på kyrkomuren och sen ner för ställningarna igen.
